(euf) 1 äga någon; könsakt.  Ha, rå om. ”Hon: —Tro inte att du äger mig bara för att du ägt mig.” Nyström (1910) berättar: ”Hon (21-årig bildad affärsanställd kvinna) meddelade, att då hennes fästman, ’som alltid lefvat återhållsamt, nyligen bad mig att få äga mig helt, nekade jag ej; jag älskar honom, det var ej någon låg sinnlig känsla, som föranledde mitt medgifvande’.”  ”—Jag vill äga dej. Så säger han också. Det är struntprat. Människor kan aldrig äga varandra, man kan vara ense om en sak, ha någonting gemensamt, men en människa kan aldrig äga någon annan.” (Holm 1965) 2 äga fitta; flickvän, fästmö, hustru, älskarinna.

(sl) 1 två ägg i korgen (pungen); testiklar. ”Vi smekte den, rullade hans ägg och kramade hans stång som kändes alldeles het i våra händer.” (Salten 2009) 2  lägga ägg; skita. ”Så fort jag tagit emot den började libertinen sin operation, han slukade snarare än åt det fina, helt färska lilla ägg som jag just hade värpt åt honom...” (de Sade 2005/1785) Se även värpa. Norskan har legge egg för att fisa, fjärta. 3 små bröst i olika varianter, som hårdkokta; små hårda bröst, löskokta; små lösa bröst samt (vänd)stekta; små platta bröst. Norsk slang har påskeegg. 4 könscell hos kvinna. ”Hist.: sedan 1778.” (SO) ”Kännedomen om människans befruktning blev givetvis icke allmän egendom förrän man upptäckte det mänskliga ägget och detta skedde först med säkerhet 1828 [jämför under äggledare] av von Baer.” (Olsen 1950) Norskan  har legge egget om man som gör kvinna gravid. Se även ovarium.

(sl) 1 fjärta. 2 skita.

(sk) stinkande vagina. Se också låda.

(sk) stinkande fis*.

(sym) pung*. Se även hållare.

(för sl) dum, tönt. Uppgift från Latin Kings lilla slanglexikon på www.redlinerecords.com.

(sl) stinkande fjärt*.

(sym) kvinnans underliv. Äggstock hos fjäderfä. Detta enligt Byrman (1989) som ger exemplet ”hon har haft honom i äggkassen ordentligt”, vilket lett till att hon blivit gravid. OFVG har äggkass(e); viss del av hönsgump. Se också gump och kasse.

italienaren Gabriello Fallopio (död 1562) var den förste som ingående beskrev kvinnans äggledare. Därför kallas de också ibland för fallopios rör. Först kallades äggledarna för kvinnliga testiklar och inte förrän 1662 fick de sitt nuvarande namn.

sker när ett moget ägg en gång i månaden lämnar äggstocken*. Enligt SO är ordet ”hist.: sedan 1932”. "Jag börjar närma mig klimakteriet men i cykeln är det klockrent när jag har ägglossning, då blir jag enormt upphetsad och sedan precis före mens." (Kalmér 2022 s 16)

 (sl) illaluktande fjärt. Jämför mög, mök.

(sl) stinkande, lös  prutt*.

kvinnans båda könskörtlar belägna på varsin sida om livmodern*. Ordet ”hist.: sedan 1697”. (SO)  Se även ovarium.

(sl) se under sås.

(sym) sperma*. ”Det är en konstig smörja, ungefär som äggvita. Äckligt och kletigt som löskokta ägg till frukost.” (Hite 1982)

(lmo) kalsonger*. Tyskan har eierwärmer för samma plagg.

fornsvenska äkta, echta, äkte, medelnordtyska echte; genom äktenskap förenad. "Edgard Kyren med sin fru Katarina [S:t Brittas dotter] lågo kalla vintren på bara golvet särskilt, fast hon var 18 år. Men [de] kunne ej förmås till äkta levnad,..."  (Linné [1700-t] 2022 s 65)

fornsvenska ækte(n)-, æktaskap, danska egteskab. Lån från medellågtyska echteschap. ”Hist.: sedan 1433 (Kalmar stads tänkebok).” (SO)   ”Leva under äktenskapliga former”; enkätsvar från 32-årig man, som säger sig använda uttrycket när han talar med sin svärmor om samlag inom äktenskapet. "Hassaniycharaberna i Afrika ha vad man kalla ’trefjärdedelsäktenskap’, som bestå däri, att hustrun är lagligen gift med mannen för tre dagar av fyra; så att hon är fullkomligt fri den fjärde, då hon må skänka en vän sin gunst.” (Nyström 1921)

Vitt äktenskap; äktenskap där samlag mellan makarna inte förekommer. ”Och jag har varit honom trogen under alla år, även när vårt äktenskap blev vitt.” (Drougge 2003) Kress (1905) har vildt äktenskap: ”Det finnes, såsom allom bekant, en medelväg mellan att vara gift och att vara ogift, nämligen att lefva i konkubinat* eller så kalladt vildt äktenskap.” Se också beblandelse, omfamning och umgänge.