(euf) i ålderdomliga och högtidliga uttryck om graviditet som ”hon befinner sig/är i välsignat eller benådad tillstånd”; ”hon har blivit i tillstånd” och ”hon befinner sig i långt framskridet tillstånd”. ”Havande tillstånd” är främst ett medicinskt uttryck. Andra tillståndsuttryck är ”hon är (ut)i havande tillstånd”; ”hon befinnes uti ett mycket havande tillstånd” och ”hon är i långt framskridet välsignat tillstånd”. Det sistnämnda kan ses både som allvar och skämt. Enda gången mannen finns med i bilden är i ”han har försatt henne i välsignat tillstånd”.  Detta enligt Byrman (1989). Vara i välsignat tillstånd ”hist.: sedan 1558”. (SO)

(åld) bordell. ”Genom denna paragraf (kap 18, paragraf 11) är tydligen i vår strafflag förbjudet att hålla s k bordell eller tillståndshus, dvs där en värdinna anställer och aflönar kvinna, på det att hon för matmoderns (eller husbondens) räkning må drifva yrkesmässig skörlevnad* ...” (Wretlind (1905). Guillot (1902) förklarar tillståndshus med bordell godkänd av myndigheterna. Se även hus (2).

(dial) ”göingedialekt för pilsk* kvinna, kvinna som ger/inte ger sexuellt gensvar...” (folkmun.se)

(euf) ”de väntar tillökning (i familjen)” och ”det ska bli tillökning”. Det sistnämnda är ”det vanligaste omskrivande uttrycket” i Åsenhöga (Sml), för att få fler barn om man får tro  kvinna (f 1905). (Byrman 1989) Vänta tillökning ”hist.: sedan 1630”. (SO)

fornsvenska timas; om djur, para* sig. Uppgiften från Söderwall (1900) som också citerar: "om then tima  ther faarin timas. . ." (Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming 1848—1855.)   SAOB menar att ordet är utdött och härleder det från fornsvenskan samt jämför det med svensk dialekt timas; para sig, avledning av fornsvenska time; tid. Ordet finns med både hos Ihre (1766) och Rietz (1867) med betydelsen ”drifva älskog” (Hsl). Rietz jämför med isländska tímgask; (egentligen tímgast) yngla. Faarin = fåren.

(dial) ”säges om kon som para sig”. (ORB)

(åld) lämna det timliga; dö.  Fornsvenska timeliker; hörande till tiden.

se stock.

(sym) kuk. ”Midjan var smal som på en romersk horas timglas och vad som fanns nedanför var som gjort för en man med lång timvisare.” (Meurling 1973:2) Se även visare.

(dial o åld) para sig om hästar, hundar och råttor. Rietz (1867) menar att tina, tinas kan stå istället för tidna, tidnas, som kommer av tid. Se även tidd.

(euf) avlida, dö. Tina; smälta.

(nyo) man som förgäves söker en partner.  "Dejtingappen Tinder får här symbolisera det fruktlösa sökandet efter en partner, där vissa, enligt den här användningen av ordet, upplever sig otillräckliga. Men Tindermän är till skillnad från incel* inte kopplat till kvinnohat eller radikalisering." (Nya ord och namn. Språktidningen 3/2020)

i det ålderdomliga  bedrifva slemma ting där slem står för usel. 1 (euf) onani ”Undantag gifves dock, då man med kvinna eller kvinna med man bedrifver slemma ting ofta af fruktan för det naturliga könsumgängets naturliga följder.” (Hygienen för det fysiska äktenskapet 1901) 2 ting, tingest (euf) kuk.  Sak, föremål, ofta av något egendomligt slag. ”Han fick mig fast och lade mig ner och började åter kramla [krama] mig, under det att hans tingest stötte mig i sidan.” (Hallenstierna 1972/1700-t) I en anonym hordikt från 1700-talet, presenterad i Köttets poesi (1995), heter det: ”Hon sad hur hon en gong had Drengen splitter naken/ fått se en mårgon stund för än han blifvit vaken/ Då had hon varse blitt ett litet löjligt ting/ på hvilket hennes håg altsedan lupit kring.” ”Och så missödet när han felbedömde sin räckvidd och plötsigt låg med tingesten spretande, fast det kanske var för mycket sagt, ut i luften.” (Svend Åge Madsen, Sänghästen 1987)

(sl) kuk. Norsk slang har tingeling med samma betydelse.

(euf) gas, fjärt modell mindre och ljudsvag.

(euf) ett litet lustigt och värdelöst glittrande eller färgsprakanade föremål. Här  kuk med tillbehör. ”... och det där tingeltanglet dom hade mellan benen, som gjorde dem i stånd att ligga med en fan vet hur många gånger per natt.” (Enmark, Kärlek 3, 1965)

(sl) liten kuk. Från engelskan teeny weeny; pytteliten.

(euf) bröst, bröstvårta. Uppskjutande del av murkrön, utvidgat om prydande upphöjning, mindre torn samt överfört om (spetsig) bergstopp. Fornsvenska tinde, tinne. Gemensamt germanskt ord t ex engelska tine; spets, udd och tyska Zinne; tinne, topp. Ljudhärmande. ”Vårtorna var styva tornspiror och hon hade spetsat upp Björn på tinnarna.” (Martin, Kärlek 1/1965) ”Skynda dig, knyt upp banden, förvissa dig om rundningen hos mina fasta bröst, betrakta dem, rör vid dem, låt din saliv rinna på deras styva tinnar medan jag känner ditt hot* mellan mina ben.” (Rossetti 1980)

(sl) mycket snygg och sexig kvinna som mannen vill jaga och lägga ner precis som med den tiotaggare till älg varifrån ordet hämtats. Se även artontaggare.