(sym) enligt 26-årig man, en flitigt använd fitta, där det ständigt gås ut och in. Se även dörr.

fornsvenska sväria, suaria. Söderwall (1898) har "svärja, om svordom i dagligt tal". "han swoor oc bannadhis oc talade altidh ila." (Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming 1871—1873) "Bridgets far, som var puritansk kristen, hade aldrig tyckt om den unge mannens familj, som han menade var alltför ogudaktig, inte minst had de alla en opassande vana att svära." (Västerbro 2025 s 212) Se vidare under svordomar.

(sym) fsv swerda.  Även köttsvärd och fläsksvärd. Hugg- och stickvapen. Här symboliskt för kuk. Att sticka svärdet i skidan eller baljan låter både mer förnämt och ridderligt än att sticka kuken i fittan som det är fråga om. ”Om dagen går han med blankt gevär,/ om natten sticker han in sitt tolvtumssvärd,/ som en kaffekopp/ som en sockertopp,/ som en hummelstång,/ som en sopekvast/ som en bra kar å som en kämpe.” (Anderberg 1977) ”Choisy kände mannakraften återvända och pocka på utlösning och i exakt rätta ögonblicket för dem bägge stacks hans svärd i den varma, saftiga slidan.” (Walker 1966)

Den amerikanska skådespelerskan Mae West (1892–1980) sägs ha fällt följande replik: ”Is that your sword, or are you just pleased to see me?” till sin manlige motspelare i en Broadwaypjäs där han lyckades trassla till sin kostymering så att hans svärd stack ut på ett opassande sätt. Fläsksvärd använt av åländska ungdomar, enligt tidningen Nya Åland (5/3-1999).

(sym) kuksugare. ”Mediastjärnor och gamla tanter köade glatt för att se Linda Lovelace utföra sina svärdslukarkonster med Reems bamsiga köttkorv.” (Porrfilmen som orsakade ett korståg SvD 7/10-2005.) Se även eldslukare, korv och svärd.

(euf) ha svärmor på besök; ha mens, menstruation*. Något ovälkommet. 

(sl) kort för syfilis. Se vidare könssjukdomar.

(euf) vekling, vällusting. Efter den forntida staden Sybaris i södra Italien bekant för lyx och vällustiga veklingar. "Det var en annan sida av Anders Zorn, inte bara den trötta och utlevande sybariten, inte bara den självmedvetne målarfursten, utan också en man som skapade och älskade skönhet." (Per Svensson: Zorn ett liv en tid. Albert Bonniers förlag, Sthlm 2023) Se även vekling, vällusting.

(eng) ett sexuellt stimulerande kvinnligt hjälpmedel vid onani. Består av ett sadelliknande stavförsett säte kopplat till en elektrisk motor. Under användning vibrerar sätet medan staven cirkulerar runt. Apparaten finns också i en version för män.

(sl) nedsättande om stockholmskille. Detta enligt från Norrland kommande lantisar.

se under könssjukdomar.

(euf) toalettbesök. Björkman (1937) ger följande exempel från 1932: ”Vid hemfärden från en fjälltur blevo två damer efter. — Ska vi inte invänta dem? frågade jag. — Jag undrar, om de inte har något särskilt syfte, svarade min kamrat.”

(sk) ohörbar fjärt bara märkbar genom lukten. Uppglft från Ohlmarks (2004).

1 (sl) stickverktyg. Här kuk. ”Få fett, flott på sylen”; få knulla. Kanske av att skomakaren smetade fett på sylen för att lättare få den genom lädret. ”— Nu ska man få fett på sylen! skrek en mager arbetare och körde händerna djupt ner i byxfickorna.” (Johansson 1990) "Andra programpunkt lät:  'Var få något roligt idag' och tredje: 'var få något fett på sylen'? Den tredje dominerade allt och från morgon till kväll var äventyret med kvällens bekantskap samtalsämnet." ( Militärt logementsnack hos Suneson 1891) Norsk slang har å olje sylen. 2 klitoris. ”Det var en härlig känsla att bli stjärtknullad av en kvinna. Ynglingens prostata jublade under den ovanliga massagen som den ilskna lilla sylen åstadkom.” (Wahl 2003)

(sl) om den som har en benig, sylvass rumpa*.

(sl) 1 sylt i tratten, sylt i (plätt)vecket; mens, menstruation. 2 sylt; avföring. ”Vad beträffar biskopen härmade han sin bror och lät den kinkiga Zelmire skita och tvingade Céladon att komma och svälja sylten.” (de Sade 2005/1785) Jämför marmelad.

(sym o sbst) enklare restaurang, matställe. Här  fitta.

(sym) 1 fitta. 2 röv, ända. ”imho flämtade den gräsätande Lord när den harmynta Almblad doppade sin unika flaskhals* in i hans fuktiga syltburk.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006) Se även burk (3) och grotta.

(dial) kallas den person som framför fordon långsammare än gällande hastighetsgräns och därför stoppar upp trafiken. Uppgiften från folkmun.se.

både inom poesin, prosan och den mer folkliga diktningen finns såväl vackra och poetiska som rent löjeväckande symboler för fortplantningsorganen och deras användande. Symboler som rosen för fittan; smedens järn upphettat i ugnen; skalden som låter flickan spela på hans flöjt, medan han spelar på hennes luta så att strängarna brister och svärdet i skidan är samtliga en följd av det av religion initierade hyckleriet att inte våga kalla saker och ting som berör sexlivet vid deras rätta namn. Vår tids "anständighet” profilerar sig bl a i filmens evigt rullande vågor, tåg som med tjutande ångvissla far in i mörka tunnlar, dallrande trädkronor och gungande säv, när hjälten och hjältinnan tänks knulla med varandra.

”Alla långsträckta föremål, käppar, trädstammar, paraplyer (på grund av deras uppspännande, som erinrar om en erektion), alla långa och skarpa vapen, knivar, dolkar, pikar tenderar att företräda manslemmen. En ofta förekommande, inte fullt begriplig symbol för denna är nagelfilen (en betingande faktor är kanske rivandet och skavandet.) Dosor, skrin, kistor, skåp, ugnar motsvarar moderlivet, men också grottor, skepp och alla slags kärl. Rum i drömmen står oftast för kvinna [...], skildringen av rummets olika ingångar och utgångar lämnar knappast något tvivel i övrigt om denna tolkning. Intresset att veta om rummet är ’öppet’ eller ’stängt’ blir i detta sammanhang lättbegripligt till sin innebörd.” (Sigmund Freud: Drömtydning 1900)

Enligt Uppslagsbok i Sex (1966) är ”de vanligaste erotiska symbolerna för det manliga könsorganet: korv, lök, ett par hängande plommon, en stav, en pistol, ett kanonrör, en flöjt, en orm, en räv- eller kattsvans. Kvinnliga symboler: en ring, en synål (ögat i nålen), en mortel med stöt, fågelbur, brödkakor med hål i.”

Under det vanligen så frispråkiga 1700-talet använde man sig också av symboler som t ex en myrtenkrans för ett fullbordat samlag och en fågel i handen var detsamma som en kuk i näven. ”Tala öppet ur hjärtat och säg klart och tydligt vad du tänker: ku...fi...rö...knu... Annars kan på sin höjd en universitetslärd förstå dig med ditt: spjutet i ringen, regeln i låset, nyckeln i hålet, stöten i morteln, näktergalen i buren, pålen i gropen, blåsbälgen i ugnsluckan, värjan i slidan — musen, den lilla, baktråget, mässboksbladen, verbi gratia, saken, staven, pilen, kolven, roten, rovan, rättikan och den där smörjan! Akta dig så du inte sätter i halsen när du försöker gå på tåspetsarna i träskor.” (Aretino 2008)