(euf) fornsvenska nytia; njuta, nyttja. Här i  betydelsen nyttja någon; knulla någon, använda sig av någon. "Han tillät honom inte att umgås med henne och 'inte heller nyttja henne när han så önskade'."  (Bagerius 2017)

(euf) kuk. ”Jag tog fram hans faderliga nådeförmedlare och ville ta den i munnen.” (Salten 2009)

(euf) här omskrivning för barn. ”Hon ska få någon” enligt  kvinna (f 1928) om ”havande gift kvinna”.   (Byrman 1989)

(euf) 1 kvinnans könsorgan. ”Hon drog upp kjolarna och eftersom hon ingenting hade under såg han någonting.” 2 Från Malung kommer, enligt Byrman (1989), ”hon går med någonting (barn)”. 3 göra någonting; onanera. ”Jag kommer ihåg i sexan, då sa en tjej att hon hade gjort någonting. Det vart sådant skitsnack i klassen, alla tyckte hon var så äcklig.” (Bäckman 2006)

(euf) i överförd betydelse ’gravid’ från Malung. (Byrman 1989) Se även annorledes och således.  Det ålderdomliga älvdalska uttrycket ”O i någlund” (hon är någorlunda) anses, enligt Rietz (1867), vara ett mindre städat uttryck.

(dial o åld) Rietz (1867) har med ordet i betydelsen ”fornicare; bedrifva otukt, hora” och hemmahörande i Ydre. Se fornicatio.

(sym) liten men stickande god kuk. Även symboliskt i uttryck som nålen i nåldynan. Eller för att gå till Torgny Lindgrens Merabs skönhet (1983) och det symboliska bildspråket i följande samlagsskildringar: "Han sömmar snett och nålen hans är för klen.” Och ”Med lillvassnålen där uti sömmen hennes”.

Edenborg (1995/2007) menar att ”Det är mitt spontana intryck (efter genomläsning av hundratals gåtor) att av alla de föremål som utgör lösningar på bröllopsgåtorna [vars kvantitativa och obscena storhetstid inträffade mot slutet av 1670-talet] förekommer nålen flest gånger. Så är också analogierna mellan nålen och den manliga frodlemmen många: den har ett hål, den är styv och vass, flickor fingrar den och drar den ut och in osv.”  Se också synål.

(sym) kvinnans könsorgan. I Barockens Bröllopsgåtor (Köttets poesi 1995) Gåta för thet Ädle ok Dygdfulkomne Fruentimre, vars slutrader lyder: ”Then Jomfru såsom först kan thenna Gåtan gissa/ Hoon skal få tusens slijk’ uthi sin Nålebyssa/ Jahg är ey uthaff Gull/ Sölff/ Koppar eller Ståhl/ Teen/ Steen, Trää eller Bly/ Jahg är en K-N.” [KnappNål] Se även dyna.

(dial o åld) enligt Ihre (1766) om barnmorska i Värmland och Västergötland. Når — är här detsamma som när — och barnmorska heter följdriktigt också närkvinna, närgumma, en som hjälpte till när barnet föddes och rituellt lyfte upp det från golvet där det fötts. Se även jordemoder och jordegumma.

(euf) fick du något (nåt), dvs blev det något knulla av? Norsk slang har ”fikk du no’”? och ”blei det no’ på’ræ”? eller mer rättframt ”fikk du no’ fitte”?

(sk o svr) i helvete heller!  Jämför sju och själ.

(sym) kuk. ”Så svärmade älskare kring vårt hus, och alla ville picka sin näbb i min fruktkorg*.” (Aretino 2008)

(sl) få stånd*.

(sl) ”kyssas om fåglar”. (Kahn 1944) Skämtsamt också om människor. ”Hist.: sedan 1805”. (NEO)

(sl) naken, vara naken. Fornsvenska nækker, neker. Ett gemensamt germanskt ord t ex tyska Nix; näck. Bildat på ett indoeuropeiskt verb med betydelsen bada, tvätta. Enligt NEO är näck historiskt sedan 1969. Två meningar ur Stefan Malmqvists krönika: Att naken hud kan kittla så (SvD Nöje 11/2-2006) illustrerar vad det rör sig om: ”Annat var det under den sexuella revolutionen (ca 1965—1975), då det var toppmodernt för både frunns och gubbs att vara näck i alla möjliga och omöjliga sammmanhang.” Och: "På omslaget till glassiga Vanity Fair näckar Scarlett Johansson och Keira Knightly.”  Se även naken.

fornsvenska näkker, neker. Ett gemensamt germanskt ord ursprungligen bildat till ett indoeuropeiskt verb med betydelsen bada, tvätta. 1 (euf) redan under 1600-talet svor man vid näcken och hos Bellman heter det på något ställe: ”Här må väl näcken längre stå.” Hellquist (1918) menar att näcken, som svordom i 1600-talssvenskan, kommer av det inhemska näck, den bekante spelmannen vars toner kunde höras under sommarkvällarna från älv- och åstränder. Med tanke på den fruktan människor kände för näcken var det ju inte så konstigt att man önskade sina ovänner i hans våld, precis som man önskade dem i djävulens våld. Men, tillägger Hellquist, ”det är ju inte omöjligt att näcken kan ha uppstått på samma sätt som jäkeln, dvs ur djävulen”. Att underjordens herre har ett finger med i spelet, understryks ytterligare av Frödings ord: ”en sup skall han ha, tacka näcken för det” (1896), där näcken ju är direkt utbytbar mot det betydligt vanligare fan i ”tacka fan för det”. 2 näcken som erotiskt väsen. ”Han (näcken) iklädde sig gärna fästmannens gestalt. Först efteråt begrep kvinnan vad hon hade blivit utsatt för. Det hände att kvinnan blev gravid av näckens famntag, men i vissa trakter hette det att det aldrig blev barn av näckens kärlek.” (Schön 2004)

(sl) streaking*. Ordet belagt sedan 1974. Se även nakenlöpning.

(sl) här en ordlek på näck (sl); naken, dvs det rör sig om en fitta som ligger naken (blottad) och utslagen som kronbladen hos en ros. Se även ros.

(åld svr) SAOB har  "sv dial (Värml) näggum; av nej gud om. I uttryck som näggum (om) jag gör det; nej minsann om jag gör det."  "Säj det där en gång till, skrek [bonden].. [Skräddaren:] Näggum jag ids ta om'et." (Elsa Carlsson Ett dagsverke Sthlm 1927)