(grekiska kópros; avföring och grafein; skriva) lusten att skriva s k fula ord i form av t ex klotter på offentliga toaletter och andra platser. Se vidare graffiti.

se under koprofag, koprofagi.

(grekiska kópros; avföring och lalia; pratsjuk) en sjukdom som yttrar sig i att den drabbade okontrollerbart uttalar s k fula ord. Koprolali förekommer som ett utvecklingsstadium hos barn och vid vissa psykiska störningar. Koprolali i vuxen ålder är tecken på funktionsstörning i hjärnan. Sjukdomen kan vara ärftlig. Den kan behandlas med neuroleptika.

Matz (1984), som har en utförlig artikel i ämnet, berättar om en kantor i Västsverige som avsattes från sin tjänst pga denna egenhet. Han har nyligen begärt ersättning hos budgetdepartementet, då han med rätta menar att det rör sig om en neurologisk sjukdom. Bland berömdheter som drabbats av sjukan nämner Matz Esaias Tegnér (1782—1846), som i egenskap av biskop måste ha haft det särskilt besvärligt, och W A Mozart (1756—1791). I båda fallen yttrade sig sjukdomen ”mest i ett tvångsartat användande i tal och skrift av ord och uttryck med anal anknytning”.

Men Ruth Halldén menar, i sin artikel Bilden av en köttig och ofin Mozart (DN 6/6-1982), att det inte är så farligt med Mozarts frispråkighet, ty ”böjelsen för plumpa anala och sexuella skämt” var mycket vanlig under 1700-talet. Det är egentligen bara en smärre del av korrespondensen som är extraordinärt frispråkig och det är de s k Bäslebreven, brev som han skrev till sin kusin Bäsle då han var tjugotvå år gammal. Här finns det många osedliga anspelningar. ”Men”, slutar Ruth Halldén, ”för en läsare från våra dagar, van vid oförblommerade könsord, ter sig även denna ökända korrespondens ganska beskedlig.” Ett exempel ur dessa brev: ”Jag önskar dig godnatt, skit och fis i sängen, sov gott, ta dig i röven och sen i munnen.” Se vidare fula tider och fina  samt koprolali.

Bengtsson (1994) berättar om en amerikansk kvinna som lider av en märklig åkomma, här kallad könsordsfobi. Varje gång hon får höra ett könsord svimmar hon. Hon har testats med 26 olika benämningar hämtade från kroppens nedre regioner, och varje gång tuppade hon av.

(grekiska kópros; avföring och lithos; sten, klippa.) Koproliter är förstenade djurexkrementer som förekommer i vissa bergarter. Länge kallades dessa lämningar för ”fossila grankottar”, ända till dess att den engelske geologen och kyrkoherden William Buckland år 1829 upptäckte att de grankottsliknande lämningarna i själva verket var skitkottar. 

se under TS (Gilles de la Tourettes Syndrome).

(grek) avföring, exkrementer.

(latin copulatio; sammankoppling, förening av copulo; binda samman, förena) Kopulation, enligt NEO, "hist.: sedan 1768”, kopulera (”sedan 1891”). Det engelska copulation förklaras med ”sammangång emellan hane och hona” hos Serenius (1757). Mest om djur. ”På en pelare i kyrkan Loctody, Bretagne, har ett älskande par fångats på bar gärning: inristade i stenen ligger de där likt ett par hundar som fastnat i kopulationen och tvingas fortsätta skådespelet till yttersta dagen.” (Ambjörnsson 1978)

Rudolf Thunander berättar i sin Förbjuden kärlek (1992) från 1600-talets Sverige om hur den nyblivne änklingen Christoffer ”begynte henne befria till effect att han med hustru Clara lät sig tillsammans copulera”. Till hustru Claras försvar ska sägas att hon trodde sig vara nybliven änka, då alla tecken tydde på att hennes man Magnus stupat i strider utanför Riga. ”Från slutet av 1400-talet framställes ofta Döden i bildkonsten som ett Vara som inte endast går fram med lien utan som också levnadslustigt kopulerar.” (Cavefors: Erotik i konsten i Subaltern 3/2006.

se verktyg.

(lmo) en skämtsam lek där en person blir bunden och sedan slickad i örat. Se också  koslick.

(sl) homosexuell, bög.

(sym) gammal fallisk symbol som nepolitanarna bär som skydd mot onda ögat. Se också under horn.

(sym) gammal kinesisk symbol för kvinnans könsorgan. Se även jadeporten och port (1).

(för sl) kuk.

(för sl o so) prostituerad, hora.

(sl) kondom*. Jämför donga. Göran Ek, Helsingfors berättar att kordong ”hänger segslitet med i finlandssvenskan, trots att ordet språkligt sett är fel”. ”Jag frågade vad det var för fel på kordongerna och SifferEva sade att det dög med fårtarm som är en naturprodukt och lätt att göra, bara bränna igen ändan på dem och börja trampa*.” (Pohjanen 2003)  "...läkaren Anton Nyström som erbjöd 'kondonger' både för att lätta på trycket för männens sexualdrift och för att hindra spridning av veneriska sjukdomar,..." (SvD Under strecket 26/9 2022)

(kur) horunge, enligt kidish.se.

(sl) ändtarmen. Här en ordlek på den grekiska korintiska kanalen och frukten (druvan) korint. En kanal som släpper igenom vårt överflöd, varvid en del av de små korintlika klumparna har en viss förmåga att fastna i vassen vid utloppet. Se vidare under dingelbär och kanal.

(sl) 1 kuk i  Styv i korken; ståkuk. ”Vi gjorde det stående och liggande och det var ofta rätt plågsamt både för Anna och mig, när Ferdl och Franz nu ständigt fått för sig att undersöka, om det ändå inte vore möjligt att sätta in korken på rätt ställe.” (Salten 1983) E T A Hoffman berättar i sin Djävulselixiret (1815—1816) om den kissnödiga damen i diligensen som, när hon inte kan hålla sig längre, låter det forsa ut på golvet, varpå hon förklarar för sin manlige medpassagerare: ”Jag tror min butelj gått upp.” Hans svar: ”Jag tror jag i byxorna har en passande kork.” ”När leken var som trevligast hade hon dragit korken ur flaskan och ville sticka in den i luktdosan.” (Aretino 2008) Norsk slang har korketrekkeren; korkskruven för kuk. Se även dosa. 2 okorkad i betydelsen oskuld. ”År -82 var jag sexton och hade en sån panik för att fortfarande vara okorkad att jag var beredd att sära på benen för vilken svenne som helst bara det blev gjort.” (Härkönen 1991)

(sl) lukta illa.