(euf) för djävulen. "Men då Jästaligen! Då var det jäntan som tog tag och då blev det både fyra och fem tum."  (Folksagan i Sverige 2 s 556)

(svr) ett par rumsrena svordomar i raden av förskönande omskrivningar för (d)jävlar, (d)jävlars*.

(dial svr) djävlar. "Jästrar i dä!" (Lundblad/ Josefsson 2021)

se djädan, djädans.

(sl) stor kuk eller  ironiskt om minikuk.

(sl) den kvinna som är ”jättepåsmällen” ska snart till att föda. Se vidare under smäll.

1 (svr) ”Hört 1950 i Östersund av 21-årig värnpliktig från trakten: ’Nää du, jävelberg!’, dvs ’Nää du, din jävel’.” (jämtlänning f 1929) Se vidare under djävlar, djävul. 2 den lille jäveln; stolt och beundrande om saken (kuken). 3 i uttrycket ta sig en jävel; ta sig en sup. Se även djävla, djävlar.

se djävla.

(sl) elak, djävulsk. Kraftuttryck noterade i Astrid Brismans ordbok med flickslang (1932), publicerad och kommenterad hos Ulla-Britt Kotsinas (1994).

(dial) djäkeln, fan.

(sl) sexig enligt slangopedia.se. En jäxig brud.

(dial) gödsel*, enligt Ordbok över Nösslingemålet (Varberg).

(dial) "ångermanlädska för knull, knulla". (luxikon.se)

se göka.

(sl) pissa. Se även göla.

(dial)  "knulla". (luxikon.se)

(smn) kuk.

(svr) Herre Jesus! Se även under jesus.

(dial) Jesus. ”Jösses gussan; Jesus Guds son”, enligt ORB och från samma källa ”förr vanligt beskärmelseuttryck”. Jösses var tidigare ett tabuord och så sent som kring förra sekelskiftet ansågs det  mycket vågat  att använda sig av kraftuttrycket. I TV-programmet Antikrundan (29 februari 2024) som utspelade sig i Motala var det en kvinna som berättade att hennes mormor använde uttrycket jöskade botten. Har förgäves försökt spåra ordet men att jöskata är en förskönande omskrivning för Jesus är väl en inte alltför vågad gissning. Kanske kan det också röra sig om en förvrängning av jöskota i uttrycket Jöskota Petter* som betyder Herre Jesus.

Andra liknande uttryck är jöstans, jöstrika och jösketa lindriga svordomar som går tillbaka på Jesus och formen jeskus/ jöskus  en trolig förkortning av  Jesus, Guds son. I Språktidningen (6/2024) berättar Lovisa Alvtörn från Institutet för språk och folkminnen att varianten jösketa/ jösketta/ jöskotta bara finns belägg på från Västergötland. Se vidare  under Jesus  för fler liknande ord.