FULA ORDBOKEN

knirk, knirka

(sl o ljud) knull, knulla. Troligen från lty knirken; knarra, och äsv knirra. Jfr knirsa (dial); knarra, knastra. ”Det är särskoleeleven så-och-så i den ryske författaren Sasja Solokovs debutroman Skola för dårar från 1976, som försöker övertala en vilt främmande postkassörska att inviga honom i ’knirk-knirk’, sängbottnarnas mystik.” (DN 22/12-1984) No sl har knirkedronning om lättfotad kvinna. Jfr knarka.

knirr, knirra

(sl o ljud) knull, knulla. Jfr knirk, knirka.

knismolagnia

(grek) fr knismos; kittling och lagneia; lust. Sexuell tillfredsställelse genom att kittla ngn eller att själv bli kittlad.

knisp, knispa

(sl o ljud) knull, knulla. Jfr knisp (dial); kåt, brunstig, och knispa; ”coire eg om katter”. Även knispanne (dial) knull, och knispare; otuktig karl. Uppg fr Rietz (1867). OFS har knisp; samlag och knispa(s); ha samlag (med en kvinna).

knitz

(nyo) enl SAO (2013) ”person som man ångrar att man haft sex med, eller som man inte gillar men ändå är attraherad av”.

kniv

(sym) kuken som stickvapen. Förekommer i flera uttryck med betydelsen kuken i fittan t ex sticka kniven i någon (slidan), bryna eller vässa kniven samt knivskuren, knivstucken; man eller kvinna som fått kniven i sig. ”Har du dratt kniv nån gång? Hahaha! Det skulle jag justament vilja se!” (Amélie hånar den blide bokhandlaren hos Nilsson Piraten 1937.) ”Kvinnan ska ligga under sin herre och härskare och han ska sticka kniven i henne utan att bry sig om hur ont det gör.” (Bolinder 2001) ”’Jag är köttet du är kniven’, som Illiadens tunisiske pojke säger till sin fullvuxne älskare.” (Bo I Cavefors: Erotik i Konsten i Subaltern 3/2006)

Enl Bom (1957) fanns kniv; kuk redan i den gamla isländskan. Samma källa berättar också att det hette knivfärdig (knivfærdig) om en giftasvuxen flicka. Bom (1950) berättar att stikkekniv (kniv som man sticker en gris med) är en dansk metafor för kuk. Kniven kunde också tjäna som fallossymbol bl a vid icke verbala frierier. Schön (1996) talar om en finländsk sed från 1700-talet. ”Där brukade på sina håll ogifta kvinnor bära en tom knivslida vid bältet. En pojke som blev kär i en flicka visade detta genom att oförmärkt stoppa en kniv i slidan. Sedan måste friaren besöka flickans hem och se efter om hans kniv satt instucken i bakväggen på huset. Då visste han att han var välkommen.” Hos Linné (1979) heter det: ”De passa så at bägge deras kött komma emot hwarandra; hans knif skjär wackert up hennes stek”.

k'nocken

(jid) knulla.

knockers

(sl) bröst efter eng sl knockers med samma bet.

knolla

1 (sl) att uppträda oerfaret vid knull. 2 (dial) knulla.

knollrig

(sl) tänd, sexuellt attraherad. Jfr knollrig; smålockig.

knollrunkare, knollronkare

(so) till man. 

knop, knopa

(sl o dial) knull, knulla. Rietz (1867) har ’knopa; coire’. Bergman har i sin Slang och hemliga språk (1964) knopa; sota och menar att dial bet ’coire’ uppstått genom en obscen metafor ”föra ned sotarlinan med lodet i skorstenshålet”. OFS har knop(a) och menar att ordet är allmänt förekommande samt knopa upp; ha samlag (med en kvinna). I en anonym hordikt från 1700-talet, presenterad i Köttets poesi (1995), som beskriver en horas jordafärd, heter det i de första fyra raderna i den fjärde versen: ”Hästar och hundar och katter med fler/ skola vid likbåren knopa./ Hönor och tuppar och ankor med mer/ skola om kärleken ropa...” ”Ack nu kröp kuken in, nu fittan ej bör sörja,/ Ligg still en liten stund, låt oss med kyssar börja,/ Tryck kuken längre in och jänka oss ihop,/ Att fittan måtte få ett äkta dugtigt knop.” (Knulliaden i Köttets Poesi 1995/2007) Enligt en lista med namn och öknamn på 1700-tals prostituerade i Stockholm, redovisad hos Lennartsson (2019 s 176) finns öknamnet Ståknop vilket  väl syftar på  att kvinnan ifråga bjöd på stående knull.

knopp

(sl) 1 fitta med tonvikt på klitoris enl uppg fr 33-årig kvinna. ”Nu sväller den under min hand, nu svullnar den lilla knoppen mellan dina hudblad och blir hård, nu rinner saven till, klibbig, len och hal.” (Jönsson, Kärlek 1/1965) ”Min tunga mot din lena knopp/ mina läppar sugande/ förstummade.” (Twilling 1967) ”Den lilla knoppen, tryck på knappen! är stenhård som en gosses spelkula i farten nu om våren i våra parker och på skolgårdar.” (Jönsson, Kärlek 5/1966) No sl har koseknotten (trivselknoppen) om samma sak. 2 ollon, kukknopp. Även som dildo* i form av t ex en dörr- el sängknopp. ”Hon begagnade ljus, romerska ljus och dörrknoppar. Ingen kuk i landet var tillräckligt stor för henne — inte en enda.” (Miller 1934) ”... för att pressa in den tjocka svarta knoppen i hennes nu trånande knullhål” (de Ville 1968) 3 kvinnobröst med tonvikt på bröstvårtan som i korallknoppar samt danskans humørknopper och forlystelseknopper. ”Intet mänskligt förstånd kan föreställa sig den vanvettiga tjusning som dessa korallknoppar utstrålade, fasta och utstående, direkt utmanande till kyssar.” (Harris 1965/1900) ”Jag är förtjust i mina knoppar. Men jag kan inte se dem som verkliga ’bröst’.” (Hite 1982) ”Verkan var ögonblicklig, och rosenknopparna svällde upp och blev röda och styva.” (Bjørnebœ 1967) 4 gå i knopp, knoppas; mogna från flicka till kvinna. ”Och lite senare söndagsskollärarens yngsta jänta. Hon har varit bortrest i vinter, nu har hon gått i knopp och har kort kjol och runda silkeben.” (Aurell 1952)

knoppa av

(dial) avlida, dö. (OFS) Jfr knoppa (sl); sova och knoppa in; somna.

knoppning

könlös fortplantning bland flercelliga djur. Från moderdjuret växer det ut en eller flera genetiskt identiska individer, knoppar, som efter tillväxt antingen kan lösgöras och leva som självständiga varelser eller sitta ihop och bilda kolonier. Vanligt också inom växtvärlden, som Roger Hansson i Järfälla påpekar, där många växter, t ex brandlilja, har groddknoppar i bladvecken. Groddknopparna faller till marken, och ur dem växer nya individer upp. ”Hist.: sedan 1907.” (SO) Jfr partenogenes.

knotpåk

(sl) kuk. Jfr påk.

knott

(sym) 1 liten kuk. 2 klitoris.

knua

(fno) knul, knulla; slå. Ordet ingår bl a i Rökstenen, en runsten från 800-talet med över 750 runor från Röks socken i Östergötland. Vårt lands längsta kända runinskrift. Om tolkningsstriden kring bl a ordet knua, berättar Göran Stålbom (1994): ”Nyast — och utan tvekan mycket rimlig — är en tolkning som Gun Widmark presenterat. Hon vill i första hand läsa Rökstenens inskrift som en förtvivlad äldre faders uttryck för sorg över sin ende ättlings död. Att man ibland bortsett från den tolkningsmöjlighet som hon föreslår är inte så konstigt. Tolkning av ett nationalmonument är en känslig sak. Det är kanske inte en tillfällighet att man (män!) i äldre översättningar hellre försökt översätta ristningens knua med ’krossa med knytnäven’, än med — vad som blir naturligt hennes tolkning — ’knulla’.” Så här låter den aktuella passusen hos Gun Widmark: ”Sägom de unga i ätten/ åt vilken kämpe/ en ättling är boren./ Viljen ni det?/ Knulla kunde jätten./ Viljen ni det?”

knudda

(nyo) enl SAO (2013) ”kvinnlig onaniteknik där tjejen stimulerar klitoris genom att rida en kudde”.

knuff, knuffa

(euf) knull, knulla t ex  spela fia med knuff. Ljudhärmande. ”Mitt i prick! tänker skulptören jublande när han ligger där och knuffar henne.” (Rosengren, Kärlek 7/1967) Även knuffa gris (sl); knull särskilt mellan överviktiga.

TILLBAKA TILL TOPPEN